Inför midsommar

Om jag inte mitt i den ljuveliga kramen hade kommit på att jag inte har nåt representabelt sovrum så hade jag nog slängt henne över axeln o fullföljt det hela min kropp o min själ så innerligt ville.
Kanske tur det, för det hade nog verkat alltför desperat, och troligen fått fel effekt. Men precis i det ögonblicket jag nära nog kysste henne, dök den inre bilden av mitt pojkrum upp, med 80centimeters bred säng o inramade diplom o gamla teckningar på väggarna. Och tanken på morsans o farsans dubbelsäng som fanns inom en av de andra dörrarna fick min kropp att svalna än mer. Fan att jag inte hade hunnit rensa sovrummen.
Vi återgick till porslinet som om ingenting hade hänt o det hade det kanske inte heller.
Hon packade in koppar, fat o assietter i tidningspapper och stoppade varligt ner i en kasse.
"Vad gör du i midsommar?" frågade hon, och plötsligt hade jag bjudit henne hit och hon tackade ja o jag fick ytterligare en kram o när hon hade åkt så blev det fart på gubben. Här fanns inte längre tid till nåt brevläsande.
Idag ska jag tömma lillstugan hos C o flytta in på riktigt i mitt stora hus.
I morgon är det midsommarafton och jag är inte förvirrad. Bara glad.