Jo jag fick våfflor, med grädde o hjortronsylt och blev grundligt intervjuad om än det ena , än det andra. De är lite smått nyfikna gamlingarna i närmsta huset. Nyfikna, men på ett snällt och omtänksamt sätt.
Visste att frågan " Vem var det som var hos dig i förgår?", skulle komma ungefär vid påtåren.
Berättade att jag hade spekulant på kattungarna och jo de hade sett min annons, men jag brydde mig inte om att förklara turerna kring det.
-Och vad hette hon då?
När gubben fick höra hennes namn så sa han, - Jaså det var en av dom.... det är granna fruntimmer det.
Det fanns alltså fler.
Gubben har öga för kvinnor det vet jag, men inte på det viset min farsgubbe hade. Den här gubben har, vilket jag iallafall vill tro, varit sin gumma trogen genom åren. De har så långt jag kan minnas, alltid varit så kärleksfulla mot varandra.
Och gumman behövde inte truga mig beträffande våfflorna. Tappade snart räkningen på hur många jag fick i mig. Måste ha varit utsvulten fast jag inte märkt det själv.
När jag skulle gå hem sa gubben till mig att han" hoppades hon skulle komma tillbaka o stanna för gott". Inte mig emot. Fast det sa jag inte.
-Skulle bli nåt att kika på det, du.... hehe...men hon hade allt en eländig bil, sa gubben, o myste gott och blinkade mot mig.
Sov som en stock inatt och blev väckt vid niotiden av C som i telefonen meddelade mig att "det är Sveriges nationaldag idag" och att jag "borde hissa flaggan". Kan hon ju drömma om. Så länge morsan levde hissade även jag flaggan, men bara därför att hon ville ha det så. C är inte min morsa o här ska inte hissas nån flagga mer.
Blev så förbannad så jag gick ut i bara kallingarna och drog igång motorsågen.
Det finns ingen flaggstång på min gård längre. Men en hög med vitmålad ved i skjulet det finns det.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment